Trimning och toffeljakt

Idag har vi trimmat igen. Med tanke på att det inte blir någon boråsutställning så tänkte jag testa mig fram med trimningen. Jag ska försöka mig på att få igång en rullande päls. Det gör ju inte något om han blir lite kort i pälsen ett tag  nu… Risken för det är nog ganska liten dock… Jag hade inte alls plockat så mycket som jag trott förra gången, eller så växer den superfort! Idag har jag i alla fall kört hela varvet med ulldragning (som knappt gav någon ull alls så det var nog nästan onödigt) trimning av kropp, huvud och lite på benhåren, och sen öronfix ovanpå det. Klippmaskinen ligger och väntar på att bli hämtad, så de bitarna får jag väl prova i veckan. Det är inte så mycket att klippa, men i bak börjar han bli lite långhårig så jag får väl börja där. Kinder och sidorna på halsen har jag trimmat idag så de klarar sig nog från klippmaskinen.

 Wilson finner sig bra i att bli trimmad, men det där med att plocka hår i öronen är inte så poppis. Han ligger visserligen still, men han lägger båda tassarna runt nosen och ser allmänt lidande ut. Det är nästan så man får le lite åt honom. Det är lite ”disneyhund” över den posen:-) Varje gång jag plockar så blir jag förvånad över hur mycket och framförallt hur låååånga hår det finns i öronen. Undrar vem som har kommit på att det ska finnas hår där??

Sen har jag en fråga till: Hur sjutton kan håren bli svart-vit-svarta?? Ytterst märkligt med tre färgfält på ett hårstrå?? Hur har man lyckats avla fram det???

Träningen ligger lite på is då Wilson troligtvis har fått en sträckning i ett framben. Nu syns hältan knappt alls, men vi tar det lugnt ändå. Eller ja, så gott det går med en turbotass. Bara små kissrundor och inget lös i trädgården när han har spring i benen. Vi försöker jobba bort energin med hjärngympa istället. Sitt-sitt kvar går bättre och bättre. Vi börjar nog nästan närma oss 30 sekunder snart, så slutprovet ska nog inte vara en omöjlighet. Thomas hjälper till också och har lärt Wilson att hämta hans tofflor. Idag blev vi nästan imponerade när Thomas sa ”hämta tofflan” när vi var i köket och tofflan var i hallen. Wilson gick och letade upp den och kom tillbaka med den och sen hämtade han den andra också! Bra jobbat! Förut har han bara apporterat dem när Thomas har kastat iväg dem, så att han letade upp dem var ju ett stort steg framåt!

Övrig hjärngympa är att leta upp sin kvällsmat som jag spridit ut och rullat in i en fleecefilt. Det är en rolig lek tycker Wilson. Det tar en bra stund och sen är han trött ett tag. Det där med att leta godis i toarullar och få fram dem under plastburkar är däremot inte lika roligt. Någon som har fler tips på hjärngympa??